14C, den enda naturligt förekommande radioaktiva kolisotopen, är pga kols biologiska betydelse av särskilt intresse gällande dosuppskattningar för radioaktiva utsläpp från kärnkraftsindustrin. Vid normal drift av ett kärnkraftverk är de luftburna 14C-utsläppen avsevärt större än de vattenburna, men t ex upparbetningsanläggningar för använt kärnbränsle är kända för att släppa ut betydligt större mängder vattenburet 14C. Andra radionuklider från upparbetningsanläggningen Sellafield i Storbritannien har t ex hittats vatten på svenska västkusten.

En avsikt med studien är att undersöka om denna signal också ses i 14C i den svenska marina miljön, och om svenska kustvatten är påverkade av andra antropogena 14C-källor. Ett annat mål är att fastställa relevanta marina bakgrundsnivåer av 14C, vilka kan variera spatialt exempelvis beroende på utblandning med färskvatten från vattendrag på land. Prov av marina växter (företrädesvis Fucus) kommer att samplas in längs hela den svenska kusten under tidig vår år 2020. Totalt kommer minst 50 stycken prov att analyseras med avseende på 14C med den känsliga tekniken acceleratormasspektrometri och även med avseende på gammastrålande radionuklider. Data som genereras av projektet kommer att vara av avgörande betydelse för att kunna göra korrekta dosuppskattningar av 14C från kärnkraftsindustrin.

Projekten finansieras av Strålsäkerhetsmyndigheten SSM (SSM2019-5255, ).

Några publikationer:

• Temporal and spatial variations of 14C in Fucus spp. in Swedish coastal waters
• Project SSM2019-5225: “Marine 14C levels around the Swedish coast” – Additional gamma spectrometric measurements and ICP-MS analysis of brown algae (Fucus spp.)