Inledning

Europeiska spallationskällan (ESS) är under uppbyggnad i utkanterna av Lund. När ESS är i drift kommer en högenergetisk jonstråle av protoner att producera neutroner i ett stort strålmål av volfram. I framställningen av neutronerna kommer också radioaktiva ämnen att bildas och en liten andel av dessa förväntas släppas ut till omgivningen under normal drift. Typen av radioaktiva ämnen som bildas i ESS kommer delvis att skilja sig åt från vilka nuklider som produceras i t ex kärnkraftverk. Den kommande miljöövervakningen måste kunna mäta dessa ämnen i miljön för att säkerställa att stråldoserna till allmänheten inte överskrids. 

SSM2018-1636: 

Detta projekt (SSM2018-1636), som finansierats av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och utförts i samarbete med forskare från Medicinsk strålningsfysik, Malmö, har haft som mål att stärka kompetensen vid Lunds universitet för mätning och analys av ESS-specifika radionuklider. Projektet omfattade:

• En utförlig litteratursammanställning, med modellering såväl som experimentella analyser, av ESS-relevanta radionuklider.
• En förenklad modellering av en av ESS strålmålssektioner för beräkning av radionuklidproduktionen i volfram med hjälp av koden FLUKA (länk).
• En litteratursammanställning av kända miljömätmetoder för olika ESS-relevanta radionuklider, med fokus på lågenergetiska alfa- och betastrålare.
• Tre experimentella delar: i) initiering av mätning av radioaktiva aerosoler; ii) undersökning av tritiumnivåerna i Lundatrakten; iii) kartläggning av tritium i människor som idag bor eller arbetar i Lund (länk).

Den fullständiga rapporten finns tillgänglig här (via SSMs hemida). Nedan finns ytterligare information om studien av tritium i människa.

Tritiumstudien

Människokroppen innehåller en liten mängd radioaktiva ämnen. Vanligtvis kommer merparten av de radioaktiva ämnena i kroppen från helt naturliga källor. Människan har sedan förra århundradet också framställt radioaktivitet på konstgjord väg, t ex för att användas inom forskning, industri och sjukvård. Tritium (supertungt väte) är ett sådant radioaktivt ämne, som också bildas naturligt i atmosfären. Genom att tritiumet binds in i vattenmolekyler sprids det genom vattnets kretslopp även till människans kropp. Den stråldos som människan får från naturligt tritium är bara ca 0,001% av den naturliga strålningen från rymden, marken och oss själva.

Människans framställning av tritium kommer främst från atmosfäriska kärnvapentest på 1950- och 1960-talen, men också från kärnkraftsreaktorer, forskningsreaktorer och -laboratorier. Tritium används t ex som spårämne inom forskning. Tritium används också som ingrediens i viss självlysande färg, som finns i en del armbandsklockor och i kikarsikten. Tritium kan leta sig ut från alla dessa källor och även hamna i människokroppen i ytterst låga, men varierande, koncentrationer.

Tritium kommer också att bildas i forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS), som nu är under uppbyggnad i Lund. För att i framtiden kunna säkerställa att ESS uppfyller de strikta krav som tillståndsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ställer, genomförs miljömätningar av tritium och andra radioaktiva ämnen runt ESS för att kartlägga dagens bakgrundsnivåer av strålning. I en utökad studie har vi på Lunds universitet kartlagt halten av tritium i människa i Lundatrakten, så att vi i framtiden har ett bakgrundsvärde att jämföra nya mätningar med.

SSM2019-4706: Region-specific radioeclological evaluation of accidental releases from ESS

Här kan du läsa om resultaten från ett projekt som utvärderar de modeller som finns kring hur radioaktiva utsläpp kan komma att spridas i miljön vid ett oavsiktligt utsläpp av radioaktiva ämnen från ESS.

SSM2021-787: